Herre min je- vad folk stressar

Det är skolavslutning, lucia-firande, julkonserter, dansuppvisningar, julbord, pepparkaksbak och knäckkokning, julmarknader och fan och hans mormor.

Sen ska man köpa julklappar och välja nya adventsljusstakar- för det kan man jädra anåda ge sig den på att någon ny stake måste inköpas varje år. Däremot mormors ljusstake från 1971, den fungerar utmärkt.

Glöm inte julklappsleken- absolut inte….

Här vägrar denna tanten denna lek.

Det ska pyntas både i gran och stuga. Nu så ska helst både gran och girlanger vara uppe i slutet av oktober- får vara tacksam att man hinner dansa runt granen innan den rasas ut och ersätts av en midsommarstång. Däremellan så ska riset in till påsk 🐣 och en hare ska ha kläckt ägg ute längs en påskjakt- eller var det här julnissen ställer till hyss längs golvlisterna.

Mormor är förbannad och har slagit sönder de flesta mandelmusslorna då de inte ville släppa formarna och nu ligger de välsmorda formarna i blöt i vasken och får där ligga tills de är hanterbara och kan diskas av lugna händer.

Vi behöver nog de där dagarna efter julafton. Där man kan bara ligga där i soffan i sina elastiska byxor och äta skinksmörgås med julmust. Äta choklad och ännu mera choklad som varvas med ett knäck eller ett revbensspjäll.

Likt Kommandoran tittar man på de glansiga prinskorvarna och är tacksam att hunden har ännu större aptit än sin matmor

Jag tittar ömt på min fula ljusstake. En kantig tomte vid sidan om en svamp 🍄. Troligen bränd en gång i tiden- kanske av ett bortglömt stearinljus

Tomten köptes på en loppis och det kändes som om han var tvungen att följa med hem.

Jag vänder på gubben och funderar 🤔 på vem som en gång ägt den. Den kan ju omöjligt varit med i julklappsspel, eller?

God Jul & Gott Nytt År🎄✨🎄

Text & bild från Hövding Camilla Stark

Lasarosdagen är uppkallad efter Lasaros, bror till Marta och Maria. Han var en av dem som följde med till graven den dag då Jesus hade uppstått. I kristen tradition blev Lasaros de spetälskas skyddshelgon och kom att symbolisera segern över döden, eftersom han själv dog men väcktes till liv av Jesus.

Denna dag är tillägnad omtanke och medmänsklighet. Lasaros minne hedras genom att man visar extra omsorg om fattiga och sjuka, och i många hem lagas något särskilt gott till middagen. På flera platser i Europa är Lasarosdagen en återkommande besöksdag på sjukhus och äldreboenden.

Lasarosdagen är också en dag för eftertanke. Den påminner oss om hur privilegierade vi är och om möjligheten att göra något gott för andra. Det kan handla om att ge extra uppmärksamhet till någon som behöver det, stödja en familj i svårigheter eller bidra till en organisation. Små handlingar kan göra stor skillnad.

Julgröt med superkorn

Gröt har varit en självklar del av människans vardag ända sedan jordbruket uppstod, omkring 10 000 år före Kristus. Den räknas faktiskt som världens äldsta maträtt. I svensk matkultur var gröt inte enbart förknippad med julen, utan åts året runt. Även tomten fick gröt regelbundet – traditionellt på torsdagar.

Det var dock inte risgrynsgröt under de första århundradena, eftersom ris var en lyxvara som endast de rika hade råd med. Vanligt folk började äta risgrynsgröt först på 1800-talet, och då nästan uteslutande på julafton. Det ursprungliga sädesslaget var i stället bjugg, alltså korn. Den mest traditionella svenska gröten kokades på råg-, havre- eller bjuggmjöl.

Bjugg var vardagsmat i Sverige ända tills potatisen slog igenom på 1800-talet. Det är ett näringsrikt och smakrikt gryn som dessutom är hälsosammare än både ris och potatis. Till gröten serverades gärna hackade mandlar och kråkbärssaft.

Julbrev och julkort

Att önska varandra god jul är en gammal tradition. Förr gick människor runt till varandras hus och önskade god jul personligen. Senare började man lämna skriftliga hälsningar vid dörren. Eftersom många inte kunde läsa eller skriva var julbrev länge ovanliga.

År 1843 skapade engelsmannen Sir Henry Cole det första tryckta julkortet med hjälp av sin vän John Callcott Horsley. Kortet trycktes i 1 000 exemplar och blev starten på julkort som affärsidé.

I Sverige blev julkort vanliga först när Posten år 1877 införde halvt porto på brevkort. Konstnären Jenny Nyström gav tomten sitt klassiska utseende genom sina illustrationer, och tillsammans med Viktor Rydberg skapade hon dikten Tomten. Hennes julkort blev mycket populära och formade vår bild av den svenska julen.

Julgeten – som blev julbocken

Förr i tiden trodde man att en mystisk varelse smög runt husen i december – julgeten. Han var en sträng julvakt som kontrollerade att alla hade tvättat sig, fått nya kläder och skött sig inför jul. Barnen skulle vara snälla och hjälpa till, annars kunde de hamna på skamplatsen, ”julhuggkubben”.

På julafton kunde julbocken själv klampa in i stugan. Ofta var det en utklädd ungdom med gethuvud och päls som skrämde både barn och vuxna. Han snusade bakom öronen för att se om man var ren, granskade veden och såg till att allt var klart för julen. Som tack bjöds han på kakor, öl och ibland några slantar.

Med tiden förvandlades den skrämmande julbocken till något snällare. En kväll knackade i stället en vänlig, rund man med röd rock och vitt skägg på dörren – jultomten. Han tog över rollen, medan julbocken blev en symbol, som den berömda halmbocken i Gävle som stått där varje jul sedan 1966.

Luciadagen var förr årets mörkaste och farligaste natt. När Sverige följde den julianska kalendern trodde man att solen vände just den 13 december, och därför firades dagen med ljus. Enligt folktron kunde märkliga saker hända: djur kunde tala och kornas horn kunde vrida sig.

Redan på 1700-talet var Luciadagen en stor festdag och sista skoldagen före jul. Man åt extra gott – man sa till och med att man kunde äta sju frukostar, eftersom fastan började dagen efter.

Den första kända lucian med ljus i håret fanns 1764 i Skövde. Traditionen spreds snabbt i Västsverige. Lucia gick runt på gårdarna med ljus och bjöd på mat.

Luciatraditionen är inspirerad av helgonet Lucia från Syrakusa på 300-talet. Hon stod upp för sin kristna tro och blev dödad år 304. Efter sin död blev hon en symbol för ljus, mod och hopp i vintermörkret.

Luciadagen var förr årets mörkaste och farligaste natt. När Sverige följde den julianska kalendern trodde man att solen vände just den 13 december, och därför firades dagen med ljus. Enligt folktron kunde märkliga saker hända: djur kunde tala och kornas horn kunde vrida sig.

Redan på 1700-talet var Luciadagen en stor festdag och sista skoldagen före jul. Man åt extra gott – man sa till och med att man kunde äta sju frukostar, eftersom fastan började dagen efter.

Den första kända lucian med ljus i håret fanns 1764 i Skövde. Traditionen spreds snabbt i Västsverige. Lucia gick runt på gårdarna med ljus och bjöd på mat.

Luciatraditionen är inspirerad av helgonet Lucia från Syrakusa på 300-talet. Hon stod upp för sin kristna tro och blev dödad år 304. Efter sin död blev hon en symbol för ljus, mod och hopp i vintermörkret.

Lusse långnatt, ansågs förr vara årets längsta och farligaste natt eftersom vintersolståndet inföll då enligt den julianska kalendern. Under denna mörka och övernaturliga natt måste allt arbete vara klart – annars kunde den stränga vätten Lussi komma och straffa de slarviga. Folk vågade varken baka eller brygga, och barn skrämdes med att Lussi skulle ta dem om de inte var snälla. Samtidigt trodde man att trollpackor, osaliga andar och den “vilda jakten”, ledd av Jolnar – Odens julnamn – drog fram i mörkret. För att skydda sina djur lade man en grep eller kvast framför stalldörren så att Lussi hade något annat att rida på.

Tusen juleljus
Vikingarna lärde sig att göra talgljus på sina resor, och i Norden smälte man djurtalg och doppade tvinnade lin- eller hampvekar i den. Ljusen brann ojämnt och behövde klippas med ljussax, och de gav en svag doft av kokt kött. Talgljus användes långt in på 1700-talet, tills ljusstöpningen kom, och på 1800-talet började stearinljus bli vanliga – dock mest hos rika. I fattiga hem tändes många ljus bara på julafton, då de skulle brinna hela natten för att hålla onda makter borta. Ljustillverkningen omgavs dessutom av övertro: man fick varken vara hungrig, mätt eller ”luftig i magen”, annars kunde ljusen spraka. De första stöpta ljusen sparades till julafton, eftersom de ansågs ha särskild magisk kraft.

Tomtegubben, eller gårdstomten, sågs förr som gårdens beskyddare – en liten skäggig figur med gråbruna kläder och röd luva, släkt med de underjordiska och trogen gården sedan den först röjdes. Han hade särskilt god hand med djuren, gärna hästen, och krävde gröt och öl varje torsdag för att hålla sig vänlig. Fick han inte sin gåva kunde han ställa till oreda i ladugården. I dag använder vi mest ordet tomte, men föreställningen är densamma: en ibland ilsken men viktig figur som skyddar gården och ibland visar sig genom en skymt av sin röda luva.

Annadagen

Annadagen, minnesdagen för jungfru Marias mor Anna, infaller i december och har länge varit en viktig arbetsdag inför julen. Förr skulle man denna dag tvätta kläderna vita, brygga julöl, lägga torkad fisk i blöt till lutfisk och börja hugga timmer under perioden som kallades timmerbytet. Annadagen var också den stora kakbakardagen, och blidvädret som ofta kom då sades bero på alla ugnar som var igång. Öl var särskilt betydelsefullt: enligt gamla lagar, som Gulatingslagen och senare svenska bestämmelser, hade bönder både skyldighet att brygga öl vid högtider och att odla humle, ibland med hårda böter som följd om de inte följde reglerna.

Pepparkakor
Pepparkakor har varit en del av svenska jultraditioner i flera hundra år, och den 9 december firas pepparkakans dag. Förr bakades pepparkakor bland annat av nunnor, som sålde dem som medicin mot dåligt humör – något som passade den gamla föreställningen att pepparkakor gör människor glada. De äldsta källorna berättar att pepparkakor bakades på Bohus fästning redan 1335, då till drottning Blanka av Namurs och kung Magnus VII:s bröllop. Då innehöll kakorna både peppar och klassiska julkryddor som ingefära, nejlika och kanel.