Julgranen

Trädet har länge varit en symbol för liv och förekommer i många kulturer, som Yggdrasil i den fornnordiska mytologin och druidernas heliga ek. Det vintergröna trädet har setts som ett tecken på liv när naturen vilar under vintern.

Från början tog man in gröna växter som gran, tall och en i hemmet för att skydda mot onda makter och ge hopp om solens återkomst. Vikingarna trodde att vättar bodde i träden och tog in dem för att skydda de små väsendena från kylan. En vanlig sed var att placera granar och grenar vid dörren för att skydda huset mot övernaturliga krafter.

Eftersom julgranen hade hedniskt ursprung var kyrkan länge negativ, och i vissa länder var granen förbjuden fram till 1640. Den moderna julgranen utvecklades i Tyskland under 1500–1600-talen och spreds till Sverige på 1700-talet, först i adliga hem.

Under 1800-talet började man pryda granen med ljus, godsaker och små presenter. Toppdekorationen har varierat genom tiderna, och först när kyrkan accepterade julgranen blev religiösa symboler, som stjärnan, vanliga.