Den 21 december firas Tomasdagen, till minne av aposteln Tomas. I svensk folktradition var detta dagen då julölet tappades upp i tunnor efter avslutad bryggning. Allt grovarbete skulle vara klart – veden huggen och inne – annars sades Tomas komma och gör sina behov i den. Dagen markerade det sista arbetspasset innan julefriden tog vid.

När Sverige gick över till den gregorianska kalendern 1753 blev 21 december vintersolståndet. Det sågs som en kritisk tid då solen stod stilla, och därför fick inget som snurrade vara i rörelse. Man fick varken spinna, mala eller köra vagn – släde gällde, om man inte gick till fots.

Dagen förknippades med klart väder och feststämning. På kvällen gick folk mellan gårdarna för att smaka varandras julöl. En skvätt öl kunde också hällas i spisen för att ge bättre drag – en sed med rötter i gamla offerhandlingar. Tomasdagen blev därmed starten på lugna, festliga dagar fram till jul.

Misteln har setts som en lyckobringande och magisk växt långt innan kristendomen. Hos de keltiska druiderna var den helig, särskilt när den växte på ekar, och även vikingarna visade stor respekt för misteln. Under vikingatiden lade fiender ner sina vapen om de möttes under en mistel. Druiderna samlade misteln genom noggranna ritualer och använde den i religiösa ceremonier och som medicinalväxt.

Misteln ansågs ge skydd, fruktbarhet och god skörd. Kvistar hängdes över dörrar och i ladugårdar för att skydda människor och djur mot sjukdomar, brand och ondska. När kristendomen spreds förbjöds många av de hedniska traditionerna, men tron på mistelns krafter levde kvar. Under 1800-talet blev julen mer förknippad med kärlek och gemenskap, och då blev misteln en del av julfirandet.

Idag är misteln en vanlig juldekoration, ofta förknippad med kyssar som ska stärka kärlek och sammanhållning. Samtidigt finns gamla föreställningar kvar om att misteln ger lycka, skydd och god hälsa – men också att den måste hanteras med respekt för att inte bringa otur.

Betlehems stjärna är ett av historiens stora mysterier. Enligt Bibeln visade den de vise männen vägen till Jesus, men forskare är oense om vad den egentligen var – om den ens fanns. Teorierna sträcker sig från en planetkonjunktion mellan Jupiter och Saturnus år 7 f.Kr., till en komet, supernova eller en symbolisk berättelse skapad av Matteus. På den tiden kopplades stjärnor ofta till kungars födelse, och astrologi, astronomi och religion hörde tätt samman. Adventsstjärnan som många hänger i fönstret i december är en symbol för Betlehems stjärna. Traditionen kommer från Tyskland och började redan på 1700-talet, innan den spreds över världen. ⭐

Julgranen

Trädet har länge varit en symbol för liv och förekommer i många kulturer, som Yggdrasil i den fornnordiska mytologin och druidernas heliga ek. Det vintergröna trädet har setts som ett tecken på liv när naturen vilar under vintern.

Från början tog man in gröna växter som gran, tall och en i hemmet för att skydda mot onda makter och ge hopp om solens återkomst. Vikingarna trodde att vättar bodde i träden och tog in dem för att skydda de små väsendena från kylan. En vanlig sed var att placera granar och grenar vid dörren för att skydda huset mot övernaturliga krafter.

Eftersom julgranen hade hedniskt ursprung var kyrkan länge negativ, och i vissa länder var granen förbjuden fram till 1640. Den moderna julgranen utvecklades i Tyskland under 1500–1600-talen och spreds till Sverige på 1700-talet, först i adliga hem.

Under 1800-talet började man pryda granen med ljus, godsaker och små presenter. Toppdekorationen har varierat genom tiderna, och först när kyrkan accepterade julgranen blev religiösa symboler, som stjärnan, vanliga.

Herre min je- vad folk stressar

Det är skolavslutning, lucia-firande, julkonserter, dansuppvisningar, julbord, pepparkaksbak och knäckkokning, julmarknader och fan och hans mormor.

Sen ska man köpa julklappar och välja nya adventsljusstakar- för det kan man jädra anåda ge sig den på att någon ny stake måste inköpas varje år. Däremot mormors ljusstake från 1971, den fungerar utmärkt.

Glöm inte julklappsleken- absolut inte….

Här vägrar denna tanten denna lek.

Det ska pyntas både i gran och stuga. Nu så ska helst både gran och girlanger vara uppe i slutet av oktober- får vara tacksam att man hinner dansa runt granen innan den rasas ut och ersätts av en midsommarstång. Däremellan så ska riset in till påsk 🐣 och en hare ska ha kläckt ägg ute längs en påskjakt- eller var det här julnissen ställer till hyss längs golvlisterna.

Mormor är förbannad och har slagit sönder de flesta mandelmusslorna då de inte ville släppa formarna och nu ligger de välsmorda formarna i blöt i vasken och får där ligga tills de är hanterbara och kan diskas av lugna händer.

Vi behöver nog de där dagarna efter julafton. Där man kan bara ligga där i soffan i sina elastiska byxor och äta skinksmörgås med julmust. Äta choklad och ännu mera choklad som varvas med ett knäck eller ett revbensspjäll.

Likt Kommandoran tittar man på de glansiga prinskorvarna och är tacksam att hunden har ännu större aptit än sin matmor

Jag tittar ömt på min fula ljusstake. En kantig tomte vid sidan om en svamp 🍄. Troligen bränd en gång i tiden- kanske av ett bortglömt stearinljus

Tomten köptes på en loppis och det kändes som om han var tvungen att följa med hem.

Jag vänder på gubben och funderar 🤔 på vem som en gång ägt den. Den kan ju omöjligt varit med i julklappsspel, eller?

God Jul & Gott Nytt År🎄✨🎄

Text & bild från Hövding Camilla Stark

Lasarosdagen är uppkallad efter Lasaros, bror till Marta och Maria. Han var en av dem som följde med till graven den dag då Jesus hade uppstått. I kristen tradition blev Lasaros de spetälskas skyddshelgon och kom att symbolisera segern över döden, eftersom han själv dog men väcktes till liv av Jesus.

Denna dag är tillägnad omtanke och medmänsklighet. Lasaros minne hedras genom att man visar extra omsorg om fattiga och sjuka, och i många hem lagas något särskilt gott till middagen. På flera platser i Europa är Lasarosdagen en återkommande besöksdag på sjukhus och äldreboenden.

Lasarosdagen är också en dag för eftertanke. Den påminner oss om hur privilegierade vi är och om möjligheten att göra något gott för andra. Det kan handla om att ge extra uppmärksamhet till någon som behöver det, stödja en familj i svårigheter eller bidra till en organisation. Små handlingar kan göra stor skillnad.

Julgröt med superkorn

Gröt har varit en självklar del av människans vardag ända sedan jordbruket uppstod, omkring 10 000 år före Kristus. Den räknas faktiskt som världens äldsta maträtt. I svensk matkultur var gröt inte enbart förknippad med julen, utan åts året runt. Även tomten fick gröt regelbundet – traditionellt på torsdagar.

Det var dock inte risgrynsgröt under de första århundradena, eftersom ris var en lyxvara som endast de rika hade råd med. Vanligt folk började äta risgrynsgröt först på 1800-talet, och då nästan uteslutande på julafton. Det ursprungliga sädesslaget var i stället bjugg, alltså korn. Den mest traditionella svenska gröten kokades på råg-, havre- eller bjuggmjöl.

Bjugg var vardagsmat i Sverige ända tills potatisen slog igenom på 1800-talet. Det är ett näringsrikt och smakrikt gryn som dessutom är hälsosammare än både ris och potatis. Till gröten serverades gärna hackade mandlar och kråkbärssaft.

Julbrev och julkort

Att önska varandra god jul är en gammal tradition. Förr gick människor runt till varandras hus och önskade god jul personligen. Senare började man lämna skriftliga hälsningar vid dörren. Eftersom många inte kunde läsa eller skriva var julbrev länge ovanliga.

År 1843 skapade engelsmannen Sir Henry Cole det första tryckta julkortet med hjälp av sin vän John Callcott Horsley. Kortet trycktes i 1 000 exemplar och blev starten på julkort som affärsidé.

I Sverige blev julkort vanliga först när Posten år 1877 införde halvt porto på brevkort. Konstnären Jenny Nyström gav tomten sitt klassiska utseende genom sina illustrationer, och tillsammans med Viktor Rydberg skapade hon dikten Tomten. Hennes julkort blev mycket populära och formade vår bild av den svenska julen.

Julgeten – som blev julbocken

Förr i tiden trodde man att en mystisk varelse smög runt husen i december – julgeten. Han var en sträng julvakt som kontrollerade att alla hade tvättat sig, fått nya kläder och skött sig inför jul. Barnen skulle vara snälla och hjälpa till, annars kunde de hamna på skamplatsen, ”julhuggkubben”.

På julafton kunde julbocken själv klampa in i stugan. Ofta var det en utklädd ungdom med gethuvud och päls som skrämde både barn och vuxna. Han snusade bakom öronen för att se om man var ren, granskade veden och såg till att allt var klart för julen. Som tack bjöds han på kakor, öl och ibland några slantar.

Med tiden förvandlades den skrämmande julbocken till något snällare. En kväll knackade i stället en vänlig, rund man med röd rock och vitt skägg på dörren – jultomten. Han tog över rollen, medan julbocken blev en symbol, som den berömda halmbocken i Gävle som stått där varje jul sedan 1966.

Luciadagen var förr årets mörkaste och farligaste natt. När Sverige följde den julianska kalendern trodde man att solen vände just den 13 december, och därför firades dagen med ljus. Enligt folktron kunde märkliga saker hända: djur kunde tala och kornas horn kunde vrida sig.

Redan på 1700-talet var Luciadagen en stor festdag och sista skoldagen före jul. Man åt extra gott – man sa till och med att man kunde äta sju frukostar, eftersom fastan började dagen efter.

Den första kända lucian med ljus i håret fanns 1764 i Skövde. Traditionen spreds snabbt i Västsverige. Lucia gick runt på gårdarna med ljus och bjöd på mat.

Luciatraditionen är inspirerad av helgonet Lucia från Syrakusa på 300-talet. Hon stod upp för sin kristna tro och blev dödad år 304. Efter sin död blev hon en symbol för ljus, mod och hopp i vintermörkret.

Luciadagen var förr årets mörkaste och farligaste natt. När Sverige följde den julianska kalendern trodde man att solen vände just den 13 december, och därför firades dagen med ljus. Enligt folktron kunde märkliga saker hända: djur kunde tala och kornas horn kunde vrida sig.

Redan på 1700-talet var Luciadagen en stor festdag och sista skoldagen före jul. Man åt extra gott – man sa till och med att man kunde äta sju frukostar, eftersom fastan började dagen efter.

Den första kända lucian med ljus i håret fanns 1764 i Skövde. Traditionen spreds snabbt i Västsverige. Lucia gick runt på gårdarna med ljus och bjöd på mat.

Luciatraditionen är inspirerad av helgonet Lucia från Syrakusa på 300-talet. Hon stod upp för sin kristna tro och blev dödad år 304. Efter sin död blev hon en symbol för ljus, mod och hopp i vintermörkret.