2 December

De magiska nätterna

Under årets mörkaste tid sägs gränsen mellan vår värld och det övernaturliga bli tunn som dimma. Lussenatten, julnatten och nyårsnatten – särskilt när de infaller på en torsdag, Tors egen dag – ansågs extra magiska och fulla av dolda krafter. Då kunde levande döda, vättar och andra väsen röra sig fritt, och den som vågade gräva i nattens mörker kunde kanske hitta en gömd skatt. På torsdagskvällar tog både Tor och gudinnan Frigg vilodag, och även gårdstomten krävde sin gröt och en skvätt öl. Därför skulle man varken spinna, sticka eller hugga ved. De magiska nätterna och torsdagsfriden är gamla föreställningar, långt äldre än kristendomen – en påminnelse om hur nära det övernaturliga en gång kändes.

1 December

Julens namn är äldre än vi kan ana. I fornnordisk tid kallades hela perioden från sen november till mitten av januari för ylir, och liknande ord finns över hela Nordeuropa: anglosaxarnas giuli, finskans joulu och engelskans yuletide. Alla pekar mot ett uråldrigt gemensamt ursprung – men exakt varifrån ordet kommer är fortfarande en gåta. Midvintertid firades med blot, högtider fyllda av stark dryck, god mat och offer till gudar och makter. När kristendomen nådde Norden blandades de nya berättelserna med gamla myter, och midvinterblotet flyttades så småningom till den 25 december. Ändå behöll vi det gamla namnet jul, kanske för att våra traditioner och vår fascination för midvintern satt så djupt. Från mörka riter till ljus och förväntan – julen bär fortfarande ekon av sin uråldriga historia.

I morgon går vi in i December.

Visste du att många av våra älskade jultraditioner har rötter långt bortom kristendomen – ända tillbaka till vikingatidens magiska och ibland skrämmande hedniska riter? Långt innan Kristus blev känd i Sverige firade människor midvinter med ceremonier där man offrade både djur och människor för att blidka gudar och andar. Mycket av detta har överlevt i förklädd form: juldrycken, tomten, julbocken och många andra inslag bär spår av en tid då världen ansågs full av mystik och övernaturliga krafter. Genom sagor, myter och traditioner som följt oss genom seklerna får vi en inblick i hur december präglats av övertro och berättelser sedan de tidigaste nordiska högtiderna. Kanske väcker dessa historier en känsla av saknad, förundran eller minnen av någon som inte längre finns hos oss – för just så fungerar berättelser: de knyter samman dåtid och nutid, människor och minnen.
Vi tänkte att vi tillsammans räknar ner till en magisk jul. Vad säger ni om det?

Marknad 2026? Ja! 19-20 September

Planering inför 2026?
En del planerar i tid, andra inte. För er som planerar inför 2026 så kommer nästa års marknad, som alltid, bli den 3e helgen i september. 19-20/9.

OBS!! Anmälan öppnar i vår någon gång, detta inlägget är ENDAST information om NÄR marknaden går av stapeln. Om allt går som tänkt 🤩

Ha en mysig första advent 🕯️

Hjulrunda i Näsum

Lördagen den 22/11 kl 15:00-18:00 kommer Gudahagen stå & sälja brända mandlar, fudge & klubbor under Hjulrundan i Näsum. Kom & säg hej & köp godis med er hem!

Hjulrundan är en julmarknad som anordnas av Näsums byutveckling så det kommer vara mycket att se & göra denna eftermiddagen 🤩

Pssst.. Skriv upp den 21/12. Då händer det trevligheter på kvällskvisten! Mer info kommer snart 🌲

Halloween på vikingatiden?


Nej, man firade inte halloween i Skandinavien på vikingatiden, det är ett modernt påhitt som rotade sig i Sverige först under senare delen av 1900-talet.

Men däremot ska man ha funnit likheter mellan vikingarnas höstblot, särskilt Álfablót (”höstoffret” eller den nattliga höstfesten), och dagens halloween eftersom båda har sina rötter i äldre, förkristna traditioner som fokuserade på döda och andar.

Álfablót var en vikingatida höstfest
Från cirka 700- till 1000-talen höll skandinaver Álfablót. Detta var en hösthögtid som liknade den keltiska Samhain (ursprunget till dagens halloween) i att den hade kopplingar till de döda och andar, men det var inte samma firande som dagens halloween.
Dock så skiljer sig Álfablót från dagens halloween. Álfablót var en mer rituell högtid där man hyllade sina förfäder för att få beskydd. Dagens halloweenfirande är mer känt för ”bus eller godis”, klä ut sig och dekorera på ett sätt som inte existerade under vikingatiden.

Hantverksdagar

På söndag drar vi igång våra populära hantverksdagar igen

Alla som är medlemmar i föreningen är välkomna att sy/sticka/virka/pärla eller vad man nu känner för. (Är man inte medlem går det bra att lösa på plats)

Vill man inte göra pyssla med något så bjuder föreningen på fika, så vill man bara komma & träffa folk med gemensamma intressen en stund & snacka går det med bra. Man behöver inte vara där hela tiden om man inte vill.

Vi träffas i Västanåskola mellan 10:00-15:00.

Söndagen den 12/10

Söndagen den 19/10

Söndagen den 26/10

Vid frågor går det bra att kontakta oss på Facebook https://www.facebook.com/share/16pTHCAkaq/?mibextid=wwXIfr eller Instagram https://www.instagram.com/gudahagen?igsh=MXVlc3VlaXV6Mm5zNw%3D%3D&utm_source=qr