Misteln har setts som en lyckobringande och magisk v\u00e4xt l\u00e5ngt innan kristendomen. Hos de keltiska druiderna var den helig, s\u00e4rskilt n\u00e4r den v\u00e4xte p\u00e5 ekar, och \u00e4ven vikingarna visade stor respekt f\u00f6r misteln. Under vikingatiden lade fiender ner sina vapen om de m\u00f6ttes under en mistel. Druiderna samlade misteln genom noggranna ritualer och anv\u00e4nde den i religi\u00f6sa ceremonier och som medicinalv\u00e4xt.<\/p>\n\n\n\n
Misteln ans\u00e5gs ge skydd, fruktbarhet och god sk\u00f6rd. Kvistar h\u00e4ngdes \u00f6ver d\u00f6rrar och i ladug\u00e5rdar f\u00f6r att skydda m\u00e4nniskor och djur mot sjukdomar, brand och ondska. N\u00e4r kristendomen spreds f\u00f6rbj\u00f6ds m\u00e5nga av de hedniska traditionerna, men tron p\u00e5 mistelns krafter levde kvar. Under 1800-talet blev julen mer f\u00f6rknippad med k\u00e4rlek och gemenskap, och d\u00e5 blev misteln en del av julfirandet.<\/p>\n\n\n\n
Idag \u00e4r misteln en vanlig juldekoration, ofta f\u00f6rknippad med kyssar som ska st\u00e4rka k\u00e4rlek och sammanh\u00e5llning. Samtidigt finns gamla f\u00f6rest\u00e4llningar kvar om att misteln ger lycka, skydd och god h\u00e4lsa \u2013 men ocks\u00e5 att den m\u00e5ste hanteras med respekt f\u00f6r att inte bringa otur.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Misteln har setts som en lyckobringande och magisk v\u00e4xt l\u00e5ngt innan kristendomen. Hos de keltiska druiderna var den helig, s\u00e4rskilt n\u00e4r den v\u00e4xte p\u00e5 ekar, och \u00e4ven vikingarna visade stor respekt f\u00f6r misteln. Under vikingatiden lade fiender ner sina vapen … Forts\u00e4tt l\u00e4sa